hej och välkommen till det tragiska livet som mig sveriges mest naiva tjej.
jag har en vän som alltid säger till mig att vad som än händer ska jag inte tappa tron på kärleken.
den här vännen är toppen, och står väldigt högt på min like lista.
men tron på kärleken är som bort blåst. det enda jag vet egentligen är lögner, lögner och lögner.
och är det inte lögner så är det hemligheter. saker man inte berättar för att slippa konsekvenser.
haha, och jag är så jävla blåst. så jag ger chans på chans. i tron om att det kommer bli bättre.
men den enda som blir sårad är jag. och just nu har jag fått för mig att jag kan konkurrera med tjejer med allvarliga störningar. alltså, jag skrattar åt mig själv, för att det är så jäkla patetiskt! för det kan jag ju inte. jag kommer aldrig kunna vara den tjejen. så jag tänker bara vara mig själv. och jag tänker skita i resten av världen och köra mitt eget race. det kommer jag komma längst med. ensam är stark som man säger. och jag är grym som jag är. det vet jag. jag behöver inte ha det bekräftat av någon annan. jag är bäst

pussssssss